Skip to content

Date archive for: november 2015

Inte kasta pengarna i sjön…

Vi har för någon helg sen gått en privattimme i tävlingslydnad för Susy Tvärstedt.
Det var en mycket inspirerande timme där vi hann klämma in mycket, momenten i klass 1 med några sidospår både med Snooze & Keep. Båda har tydligen potentialen att ta sig långt inom sporten, roligt att höra och peppande! Nu hoppas vi bara att vi kan förvalta dessa två oslipade diamanter!

Linförigheten
– Båda hundarna har i princip samma brister och det är ju skönt, då är det helt och hållet vi som gör något tokigt. Det är positionen som blir lite konstig, och det syns även på Qilaq. Roligt ändå, även om det inte är önskvärt.

Läggande
– Snabbt och snyggt denna gång iallafall, men det är även så det brukar se ut. Det bör inte vara några problem hoppas vi!

Inkallning
– Vi har enbart tränat på farten i detta och aldrig provat en ingång, vilket vi gjorde nu på privattimmen, egentligen inga problem, men blev lite snett sättande de två gånger vi testade. Så det ska vi se om det bara var en engångsgrej eller något vi behöver jobba lite på. Som skrivet, så har vi aldrig satt ihop inkallningen med ingång, så ingenting vi ser som ett problem.
Keep fick träna lite på att hålla fokuset då han tycker att livet är så jäkla roligt och bjuder in till så mycket lek, men han är aldrig olydig, men bättre fokus var inte helt fel för att hålla blicken på föraren.

Ställande
– Keep står, och han står snyggt och snabbt. Snooze vet vad stå är, men hittar på lite egna saker, till exempel kan hon lägga sig innan hon hör vad ordet är, allt så ska gå så in i helskotta snabbt hela tiden för henne! Så där har vi verkligen lite att jobba på, men Susy trodde det kunde bero på för snabba belöningar, så vi ska prova att vänta ut 3-4 sekunder när hon stannat innan belöning, låter ju logiskt, men det är väldigt lätt att dras med i Snooze snabba tänk!

Apportering
– Snooze älskar apporteringen och tuggar *peppar peppar* inte på apporten och hon har inga problem att sitta lugnt och stilla med den, vi provade även att kasta iväg den, och inga problem där, lite slarvigt upptag av apporten, men hon såg heller knappt vad det var innan den kastades så det är okej, blir nog inga större problem senare.
Keep har lite mer energi gällande apporten så där blir det lite mer jobb och träna på, i detta fall ska mjukosttub inköpas och testas att tränas med.

Hopp över hinder
– Inte direkt provat tidigare, men Snooze tyckte det var roligt, inga problem och inte med Keep heller, behövde, som i inkallningen, påminna om ingång efter hoppet, för att vi aldrig satt ihop hela momentet.

En sak som vi pratade om på privattimmen är att nu har vi ju betalt pengar för denna timme och det vore ju väldigt oklokt att inte ta tillvara på tipsen, det vore ju faktiskt som att kasta pengarna i sjön…

Snooze

Oberoende av varandra

Hunden med det lilla extra! Peaq skötte sig helt underbart under utställningen, hon är verkligen super i nya miljöer. Helt oberörd av andra hundars närvaro, hälsar glatt på folket. Men vi tar inte åt oss all ära för hennes miljöträning, hennes extrafamilj har med henne överallt vilket har byggt upp ett gott självförtroende, lugn och gjort henne oberoende av flocken. Utanför utställningsringen var han lugn och fin men inne i ringen blev hon alert och presterade bra! Duktiga tjejen

Att bli beroende av flocken är lätt hänt när man bor i en stor flock. Vi har hundarna med oss hela dagarna, dem är i princip bara ensamma hemma några timmar på helger eller om vi ska iväg på något under vardagskvällar. Det blir egentid med varje individ beroende på vad vi ska göra. Lydnadspass, vallning, följa med och fixa på tomten osv. men allra mest tycker vi om att ta med alla hundar samtidigt och verkligen se till varje individ i flocken.

12063784_10203967013815837_6968300836677080647_n

12118682_10203967020776011_583450673730767291_n

12189079_10203967055456878_9127364458363091467_n

12189529_10203967021296024_8380581375022426523_n

12189979_10203967015255873_5787839794425568297_n

Diesel & Whisky

En presentation om hundarna vore väl kanske passande innan vi drar igång med massa inlägg med hundarnas namn i.
Förutom att våra hundar finns att hitta under ”Hundarna” här på sidan så tänkte vi även göra presenationsinlägg till dom.
Kommentera gärna vad ni tycker vore intressant att veta om dom, det är ju verkligen underbara olika personligheter på alla faktiskt. Ingen är den andra lik och det finns både rastypiskt och väldigt orastypiskt i alla.

Vi tänkte klumpa ihop dom lite, vi börjar med Diesel och Whisky!

Våra två gubbar.
Diesel och Whisky är de två hundarna vi haft längst i flocken. Men Whisky är inte Pavlinas första men Diesel är Seykals första hund.
Diesel är född sista september 2006 och Whisky 4 november 2006. Whisky är en omplaceringshund som kom till oss när han var ca 10 månader. Men vi kände honom redan som liten valp då han redan då gick på hunddagiset vi arbetade på då (det var alltså innan vi startade eget).
Diesel och Whisky fungerade inte alls ihop i början och vi valde att kastrera båda två. Efter det så har det fungerat klockrent och nu är dom oskiljaktiga.
Både Diesel och Whisky har haft en del problem, Diesel har inte gillat människor men accepterar nya människor idag. Whisky hade stora seperationsproblem och är egentligen den största anledningen till att vi tog över honom.
Det var bara i vår lägenhet han kunde vara ensam hemma när han var ung. Idag är det inga problem i vårt nuvarande hem heller, men sånna småsaker som att byta rum på vårat hunddagis kan bli väldigt jobbigt för oss alla fortfarande. Lite separationsångest och lite dumheter gissar vi. Är det något vi märkt genom åren med hundjobb är att många Flatcoated Retrievers har problem med förändringar, och Whisky faller nog också inom den kategorin.
Diesel är hunden som vi vågade tävla med först och han visade sig vara en riktigt rolig tävlingshund. LP1 var inga svårigheter i det stora hela och vi hade gett oss f*n i att det skulle gå, trots att tandvisningen var en stor magklump varje gång då han absolut kunde ha vaknat på vilken sida som helst gällande andra människor, men nästan alltid gillade han dom inte.
I dag är Diesel faktiskt en människosnäll hund, men vi försöker hålla honom ostressad, annars kan han börja provocera de andra hundarna i de situationerna istället.
Diesel är förövrigt vår mest utbildade draghund, och han var vår absolut bästa draghund som aldrig skulle ge upp i någon situation. Tyvärr fick han en pinne mellan bakbenen när han sprang för några år sen och fick då problem med korsbandet.
De är iallafall våra två gubbar idag och dom har ju såklart en speciell plats hos oss, så mycket vi gjort tillsammans och dom var ofta med oss på utedagar när vi gick i skolan, vi var i stan och tränade nästan varje dag och har promenerat många mil tillsammans.

dw