Skip to content

Date archive for: december 2016

Julen, hundlösningar och släkten…

Julen står för dörren och allt som hör därtill! Det betyder att man är borta för väldigt många, och för andra betyder det att man får hem främmande. Eller så händer det inget speciellt. Vi har provat alla sorter.
Den vanligaste julen för oss är att vi firar hos farmor Maj och att släkten samlas där, äter julmat, öppnar paket och kollar på Kalle typ så.
Förrförra julen bjöd vi istället hem släkten till oss, vi hade två löptikar och hanar och kände inte för att lämna hemma, eller trängas i bil eller dela upp hundar hemma hos någon annan. Den julen blev lugn och bra.
I år ska vi vara hos farmor Maj igen. Även hon har hund, en Pekingesehane och sen har hon två katter.
Vi lånar vanligtvis hennes sovrum till hundarna, där har dom bäddar, får ligga i sängen och bara chilla i dom timmarna vi är där. Rummet ligger i anslutning till vardagsrummet där vi både äter och tittar på Kalle, så man kan säga att dom är med. Men inte fria i hela huset med barn, katter, sur Pekingese och mat.
I år är vi dock några hundar till, och framförallt är det unghundar som ska med. Qase, som är ganska lik Qilaq som ung dvs inte helt enkel att ”prata” och komma överens med. Nej han ”nickar” så fint när man frågar om han kan sköta sig och ta det lugnt, och så vänder man sig om i 5 sekunder och rummet är upp och ner! En liten slyngel helt enkelt!

Vi börjar träningen idag, uppesittarkväll och inga andra gäster hos Maj än oss. Vi vänjer då in dom i rummet och hoppas att vi hinner göra dom nöjda imorgon förmiddag innan julen börjar!
Hur löser ni julen? Hunden hemma, med, i bilen?

qasejul

Spånande om mål

Vi håller på att sätta upp mål för hundarna, vilket vi kommer presentera något längre fram för den som är intresserad. Mycket spännande år blir det oavsett!

Vi har svårt att göra en årsplan helt och hållet då vi fortfarande velar lite om en valpkull eller inte.
Löpet ligger troligen lite konstigt till. Om hon löper som tidigare mellanrum så blir det i mars, vilket känns tråkigt för tävlingssäsongen om man har valpar, den liksom försvinner. Vi får se helt enkelt! Vi har bara inte bestämt oss. Troligtvis är den norska bonnhundskillen som blir avgörande… Men sånna planer kan också ändras.

Japp mycket oklart, men säker på att det blir ett magiskt 2017!

Tävlingslydnaden på G? Kanske nya reglerna…?

Äntligen äntligen har suget efter lydnadsträning vaknat! Vi har fått inspiration och vi har hundar som mer än gärna ställer upp! Annars var det 2012-2013 vi pysslade med lydnad som mest innan det blev tvunget att läggas på is.
Detta år har blivit året då vi lagt ner lite krut på tävlingslydnaden igen, mest grunder och startat klass 1 med Snooze och Keep. Snooze som verkligen verkar gilla de lilla adrenalinet innan tävling tog sina tre första pris på raken varav pallplats 2 av 3 tävlingar och fjärde plats på sista. Därmed LP1.
Hon skulle ha startat klass 2 på Nacka Cup i november men för första gången någonsin så ställdes Nacka Cup in och vi har nu valt att inte jaga tävlingar utan satsa på nya Class 1 nästa år.
Fox har även hon tränat, och planen har hela tiden varit att starta klass 1 med henne på Nacka Cup innan vi insåg att hon skulle varit 2 (?) dagar för ung, sen ställdes det som skrivet in så det hade inte blivit så oavsett.
Nu satsar hon på startklass i början av nästa år, hon känns som en liten satsare och det kommer bli roligt att följa med på hennes resa.
Keep har även han två första pris i lydnadsklass 1 och kommer starta Startklass eller Class 1 i början av nästa år. Keep är en fullblodshäst i BC-kropp. Stor, maffig och spänstig och omättlig energi. Han älskar de fartiga momenten och ska tränas massor och åter massor på att samla sig snabbare. Men oj vad blickar han drar till sig… Fina Keepen!
Som det ser ut idag så kommer detta vara våra tävlingshundar i lydnad. Vi ser mycket fram emot dom nya reglerna och momenten och tycker att det ser mycket spännande ut!

Nu är det bara att dra på sig broddskorna och ge sig ut på brukshundsklubben igen! Älskar att tända upp en egen liten oas  och inte ha någon tidsbegränsning, men vi är nog inte ensamma om att längta lite till varmare tider, just i detta syfte iallafall!
Men som lite tröst har vi tillgång till ridhus, även om det är en bit att åka men iallafall i samma kommun, guld värt!
Nu finns det väl ingen annan återvändo än att träna, träna, träna och tagga för 2017! Gissar att det är lite delade meningar om dom nya momenten? Eller är det enbart positiv respons?

spi_7870

Stockholms Hundmässa 2016

I helgen som var var det dags för Stockholms hundmässa 2016. Vi hade anmält våra valpar Nordic Paws Mount Hayes *Qase* och Nordic Paws Mount Sally. Vi tränar aldrig utställning, och har väl efter helgen insett att det kanske kan vara smart att åka på ett par ringträningar. Deras mamma Peaq blev ju Svensk Juniorvinnare året hon var junior, utan träning. Så vi blev lite bortskämda med henne…! 😉 Både Sally och Qase pälsar satt väldigt löst! Haha! Fällningen är i full gång och det blir sällan bra med urfällda hundar på utställning.
Sally som är något bättre utvecklad och i något bättre hull än sålänge fick Excellent och CK.
Hon har inställningen att hon vill leka med andra hundar, kollar inte av signaler särskilt mycket utan är väldigt rakt på med sina tassar och kroppspråk. Något som vi upplever vanligtvis brukar ställa till det för rasen. Absolut är hon bara glad själv, inte spänd eller något men rakt på, men andra hundar brukar bli osäkra och då brukar Malamuten samla på sig dåliga erfarenheter när dom själva bara vill leka till en början. Det är vår erfarenhet, så vi brukar generellt inte låta dom träffa nya hundar i denna period i utvecklingen. Men med hennes glada sinne blir det nog toppen! Men hon hade roligt på mässan iallafall!

Qase däremot tyckte det var obehagligt i kön utanför först, mycket hundar, tokskällande och tuffa, Qase själv vill visa sitt bästa kroppsspråk och att han inte är någon bråkstake. Inne på mässan till en början var det även där lite läskigt med allt skällande och hundar i varje bur och hörn i trånga gångarna fram till rätt ring.
Sen när vi började leka med godis blev han lite mer lättsam själv. Inne i ringen blev det lite för mycket igen och vår lilla ”tönt”-kille tyckte inte att det var roligt. Utanför ringen gick svansen igen. Hans upplevelse av hundmässan var verkligen en berg och dalbana, men vi är så tacksamma över att ha en snäll försiktig kille i en så stor kropp. Han kommer tuffa på sig och samla erfarenheter med tiden, men hans 10 månaders sinne vill inte vara till besvär och vill inte vara i vägen för andra tuffa ruffa hundar. Han fick ett Good. Det tar vi igen senare! ♥

Nordic Paws Mount Hayes
Nordic Paws Mount Hayes

.

Hålla hundarna i trim

Något vi tycker är viktigt är att trots att man har många hundar försöka hålla alla i form.
Det är svårt emellanåt, men det är det ju med vissa individer även om man bara har en eller två hundar.
Qilaq till exempel har otroligt lätt för att lägga på sig, han älskar mat och han hatar fysisk träning. Ingen bra kombo när man är en Alaskan Malamute. Han har provat med dietmat och lightmat, men då får han ofta sina hudutslag istället. Han har provat att få färskfoder, men samma där så kommer hudproblemen som ett brev på posten.
Nu äter han samma mat som seniorerna Whisky och Diesel, det fungerar faktiskt riktigt bra förutom att han alltid är hungrigast i gruppen. Han får kosttillskott för sina hudproblem och det verkar vara positivt.
Keep som är en riktigt högaktiv grabb har istället lätt för att tappa vikt. Han äter nu ett foder för just högaktiva hundar (33/24) och ganska mycket mat om dagen. Han är riktigt fin i kroppen nu och har med hjälp av kickbike-drag byggt riktigt fina muskler.
Niqo, Snooze och Fae är tre hundar som alltid har haft tacksamma kroppar, gör man mycket så syns det, gör dom mindre så syns det med. Lätt för att bygga muskler och lagom lätt att lägga på sig lagom mycket.
Diesel och Whisky är två seniorer på nu 10 år, dom hålls nätta i kroppen och försöker hållas musklade. Fly är dryga 11 år och har under sin första tid med diabetes varit i undervikt, från kraftigt till precis hela tiden på gränsen för smal, tills vi bytte till Mush Vaisto och nu är hon en mullig diabetiker som inte kan direkt banta då vi inte vill rubba hennes bra värden.
Vi har hundar som är från undervikt till övervikt enligt bilden nedan, då Qase är en gänglig unghund som skulle kunna lägga på sig ett par kilo för att bli en normalviktig hund. Men det kommer… Åldern visar sig mer på vissa än på andra har vi märkt. Med vissa gäller det att ha is i magen…

Detta med att hålla hundarna i form är utöver all annan vanlig träning ett projekt i sig. Men något vi tycker är viktigt och roligt, vem vill inte ha fysiskt perfekta hundar… 😉
Utöver bra anpassade foder i rätt mängd, inte alltid enligt påsen, får våra hundar även kosttillskott anpassade till ålder och aktivitetsnivå.

ha%cc%88romi