Skip to content

Date archive for: januari 2018

När det inte blir första pris…

Idag var det tävlingsdag. Det kändes inte bra, det kändes inte som att det fanns en chans till ett första pris.
Vilket stämde, även om det inte blev av den anledningen som vi trott.
Snooze överträffade förväntningarna på många moment. Men det vi visste var att Rutan inte kommer fungera, den har det nämligen gått troll i senaste veckorna. Så att det skulle fungera på tävling fanns ju inte med på världskartan. Tyvärr, verkligen jättetyvärr, så tog hon inte konen heller.

Nu har vi ingen egen kon, så kon-träningen har verkligen inte skett många gånger, MEN när den tränats så har det inte varit några svårigheter, så tänkte att äsch, den kan hon säkert. Dumt. För med konen hade det blivit ett första pris trots nollad ruta.

Fria följet kändes ok, lite tittig i svängarna då det var första gången hon var i ett ridhus sen vi faktiskt vallade får i ett ridhus. Trodde att hon skulle vara värre, då det även faktiskt stod får utanför ridhuset nu och bräkte i en lada. Hon fick iallafall ”Fin position!” som positiv kommentar av domaren. En 8:a blev resultatet där.
Ställande under marsch kändes stabilt ”som vanligt”, hon står stadigt och ställer sig snabbt. Det blev en 10:a.
Inkallning var inga konstigheter, hon låg, hon luktade inte runt i ridhus-torvet, och blev även där belönad med en 10:a.
Vi valde Läggande under marsch, och samma där, inga konstigheter, snabbt distinkt läggande och inget luktande, blev en 10:a.
Rutan blev som skrivet en fet nolla.
Apporteringen sprang hon snabbt ut och dök efter apporten i torven och nös hela vägen in med den, helt brun i ansiktet, betyget blev 9,5.
Fjärren var väl bra när den var bra, och katastrof i början innan vi kom igång, det blev bara en liten 7:a denna gång.
Hopp över hinder blev det ett sketet snett avslut, men hunden älskar att hoppa och betyget blev 9,5 poäng.
Sitt i grupp var det inga direkta konstigheter med, och belöningen blev en 10:a.

Helheten var den absolut bästa 10:an i dag. Dels för att det ändå blev två sura nollor och dels för den fina kommentaren till, ”Väl genomarbetad hund, på väg mot de högre klasserna!
Den kommentaren tackar vi för och har nu beställt en helt egen kon, och även nya småkoner till rutan, våra har spruckit.
Nu jävlar, nu ska vi kavla upp ärmarna, har ska det inte sneaka in ett enda andrapris igen, nej nej nej.

SPI_5455

Köldkramper och isklumpar

I helgen var det helt fantastiskt väder i Stockholm. Strålande sol och mellan -2 till -12 grader. Riktigt krispigt och dimman låg mellan varven riktigt fint över åkrarna.
Vi bor så att vi inte direkt har några stigar, eller dom kommer och går skulle man kunna säga. Vilket gjorde promenaderna riktigt besvärliga mellan varven i helgen. Vissa hundar hade mer problem än andra med köldkramp eller isbollar mellan tårna.
Det blir nog lite tassfrisering idag på jobbet, är lite delad i det, lär ju bli kallare, men samtidigt mindre is.
Utöver slädåkning så blev det lydnadsträning i korta korta frekvenser, det närmar sig tävling och man kan väl inte ligga på latsidan, även om det inte blir optimalt när hundarna håller på att frysa arslet av sig.
Mer om träningen kommer det bli senare idag, träning inför tävling. Kanske blir det ett inlägg om årets mål senare i veckan, vi är lite kluvna om vi ska skriva ut dom eller inte än.
Det kommer eventuellt även ett gästinlägg från P’s mamma och Blomma som i helgen var på årets första Talangläger i lydnad. Gissar att det skulle vara intressant att läsa lite tankar och upplevelser om det.

SPI_5579

SPI_5542

Dragtur

Äntligen var det dags för en dragtur, det var aningens nervöst innan man väl drog iväg med Malamuterna!
Hade ingen last i släden och dom är riktigt starka en och en, nu blev det båda killarna samtidigt.
Det sköna med snö, som man blev påmind om, är att det absolut inte blir samma hastighet som barmark. Det är heller inte lika noga och inte alls samma känsla i att ”det där var nära en vurpa!”.
Största delen av turen kämpade Qase och Niqo på riktigt bra, vi tog en paus i mitten och då samlade dom kraft igen. Vi hittade till slut ett skoterspår, och vi tog såklart tillfället i akt att köra i det, vilken skillnad från en smal stig, eller ännu värre i början, en snötäckt åker med skåror.
Efter halva rundan mötte vi även upp S på skidor och Keep med sig. Keep ville agera lite hare till vargarna, och varsågod, då jäklar gick det rejält undan!

Niqo är en hane åt det mindre hållet, 64 cm i manken och ca 35 kg. Qase är däremot åt det större hållet och där har vi varken mankhöjd eller vikt just nu, men bilderna talar ju för sig själva.

qase2

qase

Grattis Malamuter!

Idag är ingen vanlig dag utan idag är det två år sen vår första Malamutekull föddes!
På morgonen var det dags. Valplådan stod i S rum, Peaq hade flåsat hela natten till och från men inga värkar utan bara öppningsarbete.
Klockan 06:00 skulle P gå in och kolla läget, precis som vi gjort varje timme under natten. Precis i den stunden gick vattnet och första fosterblåsan var redan på väg ut. P som vanligtvis är ganska stark i icke mysiga odörer kom ju in halvvaken i rummet, hon var tvungen att ropa på en sovande S om hjälp för att sen själv gå ut ur rummet och andas. Ta ny luft och få en kvällning. Mycket otypiskt henne men det är en speciell lukt kring förlossning, den saken är klar.
Efter ett andetag utanför rummet så var det dags, vi behövde knappt hjälpa till och valparna kom som på räls, aningen små men inte anmärkningsvärt förutom en av dom, lilla Lily-Ann som hon fick heta hos oss. Hon var häften av allas storlekar, kom som tvilling med en annan valp och hade troligen legat trångt. Hon fick namnet Miihni i sitt nya hem, men hon är i dag lika stor som sina syskon.

På 3,5 timme var alla valpar ute och åt friskt, S hann åka till jobbet i rätt tid och P var hemma och var valpvakt. Extremt smidigt!
Idag får vi säga GRATTIS till hela Bergskullen, Qase, Sally, Grimm, Mambo, Miihni, Lexie & Molly! Stora, grova och vackra!

Qase

Bästa muskelbyggaren…?

Nu är det dags för oss att ge oss ut i skogen, det känns som en bra kondition och muskelbyggande plats! Eller vad säger ni andra?
Vi har mestadels gått på åkrarna senaste tiden och begav oss upp i skogen för en omväg under ledigheten. Det var så väldigt mycket mer ansträngande och hundarna blev verkligen markant tröttare.
Sandgrop har vi i närheten men har hört delade meningar angående sån träning, för handledernas skull. Någon gång då och då tänker vi att det inte skadar, och hundarna tycker att det är väldans roligt att springa i sandbackar.
Vi försökte ge oss ut på en dragtur förra veckan men fick avsluta den relativt kort efter start, alldeles för hårt i marken med isfläckar i groparna kändes väldigt läskigt.
Simning är något som vi saknar, för några år sen simmade hundarna på sim, och under somrarna är dom mer vattendjur än landdjur.

SPI_2128
SPI_1269

Besök på FTW

Några dagar innan nyårsafton var vi på besök hos kennel For The Win, uppfödare till Snooze, Luna och Lark.
Snooze och Luna är ju helsyskon men det skiljer 4 år mellan dom. Deras mamma är Squid, Emenems Lunachick är dotter till vår gamling EmenEms Fly.
Snooze och Luna har sina riktigt lika likheter, men har även stora skillnader. Det är lite spännande med helsyskon, vi har verkligen inte räknat med att dom kommer bli lika i sättet, men ha liknande drag vore ju inte jättekonstigt.
I vallningen är Luna än sålänge ganska olydig på hemmaplan, totalt galen på bortaplan. Snooze var vår första vallhund och hon hängde i lina ganska länge då man inte vågade annat då. Men är lydig nu istället. Luna vågar man prova mer med men visst är dom lika då dom är så in åt helskotta snabba. Luna har i fårhuset hemma visat sig vara totalt orädd och rätt så bekväm med närarbete, blir spännande att se henne på större ytor i sommar.

Största anledningen till besöket var Lark, en dotter till Fly ur fågelkullen som kom till oss i somras.
Vi har startat henne på får och har väl inte riktigt tagit tag i själva träningen, det är då inte enkelt med en fullvuxen hund, inte för att hon på något vis är dum emot djur eller obegåvad på något sätt. Men att börja med en äldre dam är något helt nytt för oss.
Hon är inte tränad i vallning sedan innan och det är mycket man vill ska falla på plats, och gärna innan i vår.
Anledningen till det är att hennes avelsmöjligheter snabbt går och med tanke på att hon inte är tränad så är hon inte godkänd vallhund och därmed inte haft någon kull sedan tidigare.
Tanken var att Lark skulle få visa sig för sina uppfödare och Thomas fick äran att testa, nu hoppas vi att hon hinner bli en godkänd vallhund i år och hinna få bli mamma här hos oss.

ftwlark
Lark I fårhagen nu!
SPI_0876
Lark hos fåren i somras!
larkvalp2
BebisLark!

Malamutevalpen Skugga

Ledigheten sprang iväg och vi hann få mycket gjort, både måsten och nöjen!
Vi kommer att skriva lite om mycket under ett par dagar, samtidigt som det händer saker här hemma hela tiden!

Under ledigheten var Malamutevalpen Skugga på besök med sin matte Sarah. Skugga kommer från kennel Cahppes, precis som vår Niqo och tidigare Peaq, Farqas och Amaroq har gjort. Även där Qase och Sallys pappa bodde.
Skugga är ur en kombination vi själva verkligen tror på och var mycket intresserade av själva, hennes mamma är den fina importen Chrissy och pappa är finaste välmeriterade Fang.  Det blir roligt att kunna följa henne och hennes matte på relativt nära håll och följa deras framgångar!
Men själva väntar vi på att Sally ska få åldern inne för att eventuellt kunna ha en kull här hemma. Hur mycket man än vill, så har man ju inte plats för hur många som helst, annars hade vi gärna haft ett syskon!

Skuggas matte Sarah och vi har varit vänner länge, enda sen Qilaq var ca 1 år och hennes Malamutehane Ikaros var 6 månader. Då ägnade vi oss mycket åt miljöträning inne i Stockholm City, vi har sedan kört på så med varje Malamutevalp som kommit antingen till henne eller oss. Det är roligt att utbyta erfarenheter och prata Malamute i flera timmar.
Denna gång träffades vi bara hemma hos oss, ingen utflykt gjordes, men det kommer vi nog att göra till vår/sommaren när Skugga är större, hoppas vi, eller hur Sarah?

Skugga busade mycket med Qilaq, som är måttligt till obefintligt busig själv… Annars retade hon Fly, som är rätt lättretad när det kommer till nya valpar och inte ser något… Det var kul tydligen!
Niqo blev alldeles för livlig, dels för att han kände igen Sarah och minns säkert tidigare släddrag och sen en söt liten Malamutevalp. Han fick därför inte vara med allt för mycket…

skugga

Skugga & Qilaq from PS Dogs on Vimeo.

Minifinder Atto

– Inlägg i samarbete tillsammans med Minifinder.se –

Vi har nu testat Minifinder, gps för hund!
Qase har ju några gånger lyckats ta sig ut ur sin hundgård, han har hittills dock alltid stannat på vår tomt men att han har Minifindern på sig är väldigt skönt. Kunna kolla i appen på mobilen så han är kvar, eller veta att man har satt ”GeoFence” så det larmar i appen om han skulle lämna tomtområdet. Lark har även fått ha den på sig när vi är på nya platser då vi inte känner varandra i alla lägen ännu, känns som en liten extra försäkring att om något skulle hända så kan jag se på en karta på min mobil vart hundarna befinner sig.

Tanken är även att vi ska ha Minifindern på fåren när dem släpps på bete. Vår sommarhage är ca 12,5 hektar skärgårdsmiljö och att kunna hitta dem direkt för tillsynen vore helt underbart, förra året var väldigt mycket letande efter dem, men hoppas kunna slippa det i år.

Den kopplas ihop med din mobil genom en app som även meddelar dig när det är låg batterinivå, varning vid låg GPS-signal, hastighetslarm, rörelselarm. Det går även att prata genom Minifindern, från mobil till dosan. Det går att lyssna i omgivningen där din hund är. Finns något som kallas GeoFence, du ringar in ett område på kartan på appen och lämnar hunden området så larmas det i din mobil.

För att få 10% rabatt på denna produkt så anger du PAVG10 

Om du är intresserad av en Minifinder så hittar du den HÄR och på deras hemsida finner ni mer information!

MiniFinder Atto

Här är efter en promenad