Jag jobbar på P&S hunddagis och det har jag gjort i ett och ett halvt år. Under den här tiden har Jos (Jojo-mojo) blivit en av mina bästa vänner. Så fort jag kommer på morgonen så börjar Jos låta och vill att jag ska plocka upp henne, och man får skratt och pussar som hälsning. Hon är absolut den bästa hunden som finns! Jos har sin stora bäversamling, och den största bävern fick hon av mig i ett årspresent. Jag måste börja klura på hennes två årspresent snart!
Alla deras andra hundar har sina charmiga sidor. Qilaq (Qixie-Qaxie-Qålmie) är den mest avslappnade och samtidigt självsäkra hunden jag har träffat. Han hälsar lugnt genom att vifta på svansen och ställer sig framför en för att bli klappad. Han hoppar inte och slickar inte, och det älskar jag!
När jag inte är på dagiset så jobbar jag på katthem. Och det älskar Qilaq! Om jag kommer med en jacka på mig som var på katthemmet dagen innan blir han helt lycklig och borrar in nosen och viftar på svansen. Så jag och Qilaq kommer bra överens för vi älskar båda katter!
Rambo (Ralle) känner av om man är ledsen och sätter sig bredvid en och slickar då inte på ens händer. Vilket han vet att jag inte gillar, men gärna gör ändå annars. Han är otroligt ”lättsam”, han kan vara med överallt och har inga problem alls tror jag!
Whisky (Whirre) har sina jobbiga sidor, så som att mat är hans allt. Men han är också den som snabbast slappnar av när P&S kommer hem till mig på middag.
Diesel (Dirre) är den som är svårast att lära känna. Men nu har jag funnits i hans liv ett tag, vilket betyder att när vi har vila på dagis kan han hoppa upp i soffan och sova mellan mig och P. Det skulle han inte ha gjort när vi precis träffats.
P & S