Provkört en hundbil!

Igår var dagen, dagen att acceptera att Volvon behöver ställas av.
Vi har idag en Volvo XC90, jättefin mörkröd stor SUV. Älskar den, turbo, smidig, alltid störst först! Älskar’t!
Men, tyvärr har vi i många många år blivit rekommenderade att sälja den, men inte lyssnat.
Konstruktionen på gamla XC90 iallafall är tydligen lite skandal på det sättet att den är byggd på samma grund som en ”vanlig personbil” och detta är en väldigt tung SUV.
Att den dessutom alltid är vällastad gör väl inte saken bättre.
Vi har nu, efter många verkstadsbesök (visserligen bara för förslitningssaker) så egentligen är bilen GULD. Det är bara en gång på 9(?) år som den inte har startat! Pålitlig till tusen.

Men nu har motorlampan lyst i säkert ett halvår, bromsen är väldigt trasig, stötdämparna har släppt pga bilens tyngd, dags för service, framrutan har stenskottsspricka and so on…
Så vi lämnade helt enkelt in den en sista gång på verkstaden för svaret blev
”-Jag började räkna på allting, men hann inte ens klart pga jag har redan kommit över bilens värde i reperationskostnader”…
Saken med XC90 är också att den är för tung för att jobba med själv/ lyfta med vanliga verktyg så en hobbymeck fungerar tyvärr inte…

Jag älskar min bil oavsett, och som det ser ut så kommer jag ha den kvar, för eventuellt laga lite i taget eller hitta någon duktig, förslag?

Här är hon! Pärlan, dock såklart med svarta rutor sedan 2011… Såklart!

Igår provkördes en svart Volkswagen Caddy Maxi Life, fyrhjulsdriven och automat och innan jag ens visste det själv så stod det ”SÅLD” på bilens fönster! Vi får väl se mer nästa vecka, lite betänketid kanske man kan få iallafall!

Kanske inte är en drömbil rent körmässigt, lät som en traktor och framdrivet var kanske inte episkt. Men hundmässigt med möjlighet till 8 burar är väl drömmigt nog?

Kanske den nya familjemedlemmen?